Ja jag blir verkligen det, av vad?? Jo av att se sin högt älskade Elvis springa som en galning i skogen i vårsolen...

Vi är nyss hemkomna han och jag från en cykeltur. Konstigt nog var vi alldeles själva i skogen och han kunde springa lös hela tiden! Jag cyklade omkring med ett fånigt leende på läpparna och Elvis såg så lycklig ut....

Det är därför jag har hund, just för alla de här ögonblicken som fyller ens vardag. Att sedan komma hem och kika in till Ginza och hennes små knyten....ja jisses då känns det nästan som om hjärtat svämmar över.

Bilden är på Elvis som valp, det var tiden innan vi hade digitalkamera så den är scannad. Tänk han fyller 6 år nu i april....min Elvan!

Fem dagar gamla....

Funkar dessa bättre för där ute i cybervärlden??

Pratade med Hanne nu på morgonkvisten och förstod att hon har svårt att se den sista bilden från igår. Den blir i stort sett helt mörk. Jag tittar ju bara på min egen skärm och har förutsatt att det ser likadant ut för alla....hmmm kanske naivt, men jag har aldrig sagt att jag är något dator-geni!! Men man undrar ju om det är många av er som tittar in på min blogg som har det knas med mina bilder?? De vore ju jätte tråkigt om ni inte fick se det små liven ordentligt!

Ska ta och fota dem lite idag...bilder kommer!